Psykisk ohälsa

Allt fler unga mår dåligt. Andelen unga med ångest- eller depressionssymptom ökat med 300 procent det senaste decenniet, enligt Socialstyrelsen. Utvecklingen är skrämmande. Snabbt växande klassklyftor och ett ojämställt samhälle har ökat den psykiska ohälsan. Den otrygga arbetsmarknaden med osäkra och tillfälliga anställningar för unga skapar grogrund för psykisk ohälsa, precis som stressen och pressen i skolan.

SSU vill koppla samman arbetet mot psykisk ohälsa med omfattande satsningar för att minska ojämlikheten. Människor med makt över sina liv och en vård som tar psykisk ohälsa på allvar är de viktigaste verktygen för att vända utvecklingen. Samtidigt måste vården och psykiatrin bli mer jämlik och inkluderande, inte minst när det gäller hbtq-personer. Vem du är och var du bor ska inte avgöra vilken vård du får.

Skolan är en av de mest effektiva arenorna för att nå unga som mår dåligt, ökade satsningar på elevhälsan är därför helt avgörande för att stoppa den psykiska ohälsan. Därför måste det bli enklare att få en tid hos skolkuratorn. Idag kan en skolkurator kan ha ansvar för upp till 1000 elever. När elevhälsan bara kan ha öppet några timmar i månaden är det omöjligt att hinna jobba förebyggande. SSU föreslår därför ett maxtak i elevhälsan där en skolkurator max ansvarar för 300 elever. Vi vill också införa psykiska hälsokontroller, så att psykisk ohälsa kan upptäckas och åtgärdas i tid.

    SSU vill:

  • Införa obligatoriska psykiska hälsokontroller i skolan.
  • Införa ett maxtak där skolsköterskor och skolkuratorer får ansvar för högst 300 elever och satsa på fortbildning av personal till skolhälsovården.
  • Investera i välfärden för att öka antalet tjänster inom vården.
  • Avskaffa vårdvalet, som ökat ojämlikheten.

Tolv steg mot ett
Sverige utan rasism

En rapport om hur vi bryter den strukturella rasismen.

Signa upp för att vara med och bygga ett antirasistiskt Sverige:

SSU behandlar dina personuppgifter. Läs mer
Jag är med
Tack!

Våra program

Våra rapporter