Philip Botströms tal på S-kongressen 11 april 2017

Se talet i efterhand här (scrolla fram 6h).

Partivänner,

En människas bakgrund, ska aldrig vara viktigare än hennes mål och ambitioner i livet.

För mig betyder skol- och utbildningspolitiken mer, än något annat område som har diskuterats här på kongressen. Jag är nämligen helt övertygad, att skolan är den enskilt viktigaste byggstenen i det jämlika samhällsbygget.

Men jag brinner också extra för skolan, för att det påverkar mina medlemmar, direkt i deras vardag.

För SSU:s medlemmar är skolresultaten, likvärdigheten eller stöket i klassrummet inte rubriker i tidningen. Det är inga fina skrivningar i styrdokument eller käcka fraser i ett första maj tal. För mina medlemmar är det här verklighet och vardag.

Mina medlemmar får inte samma möjligheter och stöd i skolan. Dom mår allt sämre av den hårda pressen i samhället och är genuint oroliga för att de ska klara av ett långt och föränderligt arbetsliv.

Och ni har säker förstått det vid det här laget: jag kämpar för mina medlemmar och för alla Sveriges skolelever. Jag kommer alltid stå på deras sida!

För alla elever ska ha samma möjlighet att klara sig i skolan – oavsett bakgrund. Skolan ska inte segregera – den ska integrera.

Skolan ska inte krossa självkänsla och drömmar hos elever – den ska krossa barriärer och kompensera för klasskillnader!

Det är därför elevlöftet är så viktigt för SSU. Vi måste ge alla elever ett löfte, att om du kämpar och tar i så ska du ha möjlighet att lyckas. Oavsett om du heter Ahmed, Erik, Rahima eller Elsa. För med kunskap och bildning kommer frigörelse.

Kunskap om sig själv och världen ger var och en makt över sitt eget liv. Samtidigt skapar kunskap och bildning tillit mellan människor. Skolan är samhällets viktigaste och mest avgörande demokratiska institution.

Vänner: Jag brinner för att alla unga ska få samma chans att göra den resa jag gjorde i skolan. Jag var inte direkt en mönsterelev hemma i Filipstad. Jag pratade högt – hade svårt att koncentrera mig – och ännu svårare att sitta still.

Några av mina lärare stämplade mig redan från start. Men medan några lärare valde att bara se mina brister och utmaningar, hade jag tre lärare som såg mina styrkor och som lyfte min potential.

Peter, Yvonne, Katarina – vad hade jag gjort utan er? Ni hade höga förväntningar och krav – och framförallt gav ni mig förutsättningar att lyckas.

Jag minns en gång då jag satt och pratade alldeles för högt i klassrummet. Min lärare Peter röt ifrån och sa: “Nu pratar du väldigt väldigt högt Philip, det vore bättre om du använde din röst till att förbättra samhället, istället för att försämra för dina klasskamrater”.

Vänner: Det dröjde inte länge innan jag gick med i SSU!

Skolan fick mig att inse min roll i vårt demokratiska samhälle.
Men skolan fick mig också att förstå att vi unga har olika förutsättningar med oss i ryggsäcken hemifrån. Min skola var blandad, mina vänner var och är barn både till direktörer och städare.

Men tyvärr ser det inte ut så på alla skolor och elever i Sverige. Dagens utbildningssystem gör det svårt för unga att nå sin fulla potential och förstärker ojämlikheten. Och det får konsekvenser för enskilda individer och samhället. Det skapar grogrund för arbetslöshet, frustration och i förlängningen gängkriminalitet.

Det är därför vi i SSU har drivit på för att Socialdemokraterna gör upp med systemfelen i det svenska utbildningssystemet.

För att arbetarklassens barn förtjänar att få lyckas, för att alla unga förtjänar att må bra i skolan, och för att vi unga ska få möjlighet att utveckling och omställning under hela arbetslivet.

Det är därför det är så viktigt att vi nu är överens, inte bara om staten och kommunerna ska ta hänysn till sociaekonomiska faktorer, utan också att alla skolhuvudmän ska eftersträva en blandad elevsammansättning på sina skolor och ett gemensamt ansökningsförfarande till alla skolor.

Att vi redan igår blev överens om att stärka elevhälsan och särskilt prioritera den psykiska ohälsan bland unga. Avgörande för skolresultaten idag men också för att stå rustad för framtiden.

Och apropå framtiden. Min ungdomsgeneration kommer att behöva byta jobb en sju åtta gånger under vårt arbetsliv. Därför är SSU väldigt nöjda att vi nu är överens om att arbetsmarknadens parter och staten ska utveckla bättre system för kompetensförsörjning, omställning och studiefinansiering.

Det här är en viktig pusselbit för att kunna utveckla den svenska modellen. Vårt besked till alla Sveriges arbetare måste vara: Oavsett vem du är, var du bor eller jobbar med – så har du en roll i det fortsatta samhällsbygget!

TACK:
– Partistyrelsen
– Alla delegationer.
– Alla unga ombud inför och under kongressen. Jag är stolt över er – jag hoppas ni är stolta över er själva!

Avslutningsvis:
Det finns en gammal SSU-affisch från 1948 med parollen ”Begåvad men fattig – ge honom lika chans”

Den här affischen har blivit ikonisk för att den sätter fingret på vad vår viktigaste uppgift som vi socialdemokrater har: Att ge alla barn lika chans att lyckas i livet – oavsett vilka ens föräldrar är eller var man råkar växa upp.

Den här är lika aktuell idag. Så vi Socialdemokrater, har en historisk uppgift, göra upp med de systemfel som skapar segregation mellan Sveriges elever.

Arbetet för att skapa trygghet i en ny tid inte avslutas på den här kongressen – imorgon när vi kommer hem igen börjar arbetet på riktigt.

På den här kongressen har vi Socialdemokrater skickat en tydlig signal till Sveriges alla elever: Vi står på er sida. Ingen ung människa ska känna oro för att inte ha en roll i vårt framtidsprojekt. Vi har inte lägre ambitioner än så.

För vi vet att om vi investerar i en jämlik utbildning idag – så får vi trygghet och sammanhållning i morgon!